om golf m.m

Jag kan inte så mycket om golf, men det är ändå märkligt hur man förstår trots att man inget kan. Jag frågar, lyssnar, snappar upp och imiterar. Det jag har hört Jenny svara någon i telefonen, det repeterar jag nästa gång de frågar mig. På så sätt känner jag mig som en kunnig och behövd receptionist på Kårsta GK. De, oftast, trevliga människora på andra sidan disken, eller luren, verkar faktikst nöjda med den hjälp jag ger dem. Min begränsade kunskap, som ju faktiskt växer för var dag, blir till nytta för golfspelarna jag träffar. Vilken härlig känsla när ny kunskap infinner sig och kommer till sin rätt! Det senaste jag har lärt mig och verkligen fått användning av (eftersom inte ens alla golfspelare vet hur detta fungerar) är hur olika tävlingsformer fungerar. Bästboll (eller 4-boll), Slaggolf, Slagtävling, Poängbogey, Gammon poängbogey och Scramble. T.ex. spelades en singeltävling gammon poängbogey idag här på Kårsta. Det innebär att på de första 6 hålen räknar man vanlig poäng, de nästa 6 tar man poängen gånger två och de sista hålen tar man sina poäng gånger tre. Vilket helt enkelt innebär att man måste spela bättre och bättre mot slutet. En rolig spelform. I morgon (då jag inte jobbar) är det "semesterscramble" som gäller. Det är en tävling då man är i tre-mannalag och tillsammans kämpar mot prispallen. I en scramble slår alla tre spelare ut, sen får alla placera sin boll vid den boll man tycker hamnade bäst till. Därifrån slår alla ut igen och sedan väljer man bästa position ännu en gång. Så fortgår spelet till bollen är i hål(mål?).

Om man ska se någon djupare mening i detta så skulle man ju kunna säga att vi behöver varandra för att nå vårat hål, eller mål. Livet är en scramble! Ja, varför inte. Ibland kanske man behöver flytta sin boll, därför att någon annans ligger bättre till. Man kanske behöver låta någon annans kunskap och erfarenhet, någon annans omdöme få tala in i ens liv. Erkänna sitt behov av varandra och våga flytta bollen till en annan plats. Jag är tacksam för att människor som spelar i mitt lag, som står mig nära, har slagit längre än mej och låtit mig få flytta bollen till deras utslagsplats. Då har man sett saker på ett annat sätt, och besparats många onödiga "slag". Men det handlar alltid om att erkänna att man inte alltid slår längst, att liksom ta bollen från sin egen plats och erkänna att någon annan slagit längre.

Om(när?) jag spelar golf någon gång så tror jag att jag helst spelar scramble. Singeltävlingar är ingenting för mig. Det skönaste, och ibland jobbigaste är ju just det att vara beroende av någon annan, av sitt lag. Jag vet att de alltid finns där, och att jag inte måste klara allting själv, vi drar nytta av varandras framgångar, och hjälps åt under motgångar. Men jag vet också att jag kommer behöva flytta min egen boll ibland, och tack och lov för det, annars vet väl ingen hur det skulle gå! Och förhoppningsvis så kommer det stunder då människor placerar sin boll vid min boll, och då gäller det man är skärpt och spelar för att vinna segerkransen!

Om du har orkat dig igenom mitt golfsnack men ändå har frågor så är du välkommen att ringa 227502, vardagar 9-18 och helger 8-16, där jag eller mina kära, låghandikappade och mycket duktiga golfspelare till kollegor, ska försöka svara på dina frågor.

Nu slutar jag om 25 min! Yes