Tills döden skiljer oss åt

Satte på Steven Curtis Chapmans album All About Love på Spotify. En av låtarna, I will be here, hade Daniel och Miriam på sitt bröllop och jag bara älskar texten.

Tomorrow morning if you wake up
and the sun does not appear
I will be here
If in the dark, we lose sight of love
Hold my hand, and have no fear
'Cause I will be here

I will be here
When you feel like being quiet
When you need to speak your mind
I will listen
And I will be here
When the laughter turns to cryin'
Through the winning, losing and trying
We'll be together
I will be here

Tomorrow morning, if you wake up
And the future is unclear
I will be here
Just as sure as seasons were made for change
Our lifetimes were made for these years
So I will be here

I will be here
And you can cry on my shoulder
When the mirror tells us we're older
I will hold you
And I will be here
To watch you grow in beauty
And tell you all the things you are to me
I will be here

I will be true to the promise I have made
To you and to the One who gave you to me

Tomorrow morning, if you wake up
And the sun does not appear
I will be here
Oh, I will be here.

Farfar blev nästan 87 år och i över 50 år var han gift med farmor. I söndags skiljde döden dem åt. Intill slutet fanns hon vid hans sida, kramade han hand och talade om hur mycket hon älskade honom. Såhär säger bibeln om kärleken i 1 Kor 13:7-8:  Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den. Kärleken upphör aldrig.

Jag har hört om en stad ovan molnen

Till minne av min älskade farfar, George Karlqvist

Livet framträder aldrig så tydligt som i närheten av döden. Livet som varit, alla minnen. Livet du levt tillsammans med alla människor som stod där runt din säng och tackade dig för att du var du, för alla skratt, ditt leende och dina kloka ord. Men också livet som du nu får leva, det eviga. Det livet som vi bara kan föreställa oss men aldrig riktigt förstå vidden av. Vem mäter en evighet? Tänk att du vet nu. Tänk att du nu sett den, staden ovan molnen, gatorna av guld. Tänk att du hört den nu. Sången som aldrig tystnar, den eviga lovsången till Gud, vår far. Tänk att du sett honom nu. Skaparen av allt. Alltings början och alltings slut.

Bilden tog jag i höstas, en varm eftermiddag i norra Israel. Jag kan nästan skymta konturerna av en skimrande skyline. Staden ovan molnen.

Arton bullar i ugnen

Det är många nu! Ja, vänner i min närhet som har en bulle i ugnen. Extra roligt är att min syster och min bästa vän ska få med bara en månads mellanrum! Härliga tider! Själv hade jag arton stycken bullar i ugnen i söndags, det ni! Jag har velat prova att baka dessa väldigt länge och vaniljstången har legat där så fint i skafferiet och väntat. Så i söndags eftermiddag hände det! Jag (med mycket hjälp av min man måste tilläggas) lyckades få till hemmagjorda krämbullar. Vaniljkrämen var absolut svårast (eftersom jag envisades med att göra den från grunden) och vart inte helt klockren. Men smarrig var den i alla fall! Se och njut... eller varför inte komma förbi här på en fika och smaka dem vetja?!

Dagen till ära plockade dukade jag med vår fina kaffeservis som jag fått av mormor och morfar!

Smultronställen

Solen lyser in genom mina fönster och värmer mig gott. Det är fortfarande minusgrader på morgnarna men min hjärna har på något vis redan ställt om sig - vår vår vår. Den här årstiden får mig alltid att längta ut och med tanke på det så tänkte jag börja med en liten grej här på bloggen. Smultronställen. Visst låter det härligt?

Jag tänkte tipsa om små och stora ställen, nära eller långt borta som jag verkligen tycker är perfekta att besöka när man är sugen på en dagsutflykt eller bara har någon eftermiddag över sådär. Det finns många små pärlor på ganska nära håll faktiskt! Och det bästa av allt! Jag vill ha era tips tillbaka! Deal?

Han sa mitt namn!!!

Just avslutat ett mycket givande samtal med unge Herr Valter Roberthson.
Och eftersom samtalet i lördags inte var lika givande på just den här punkten så gladdes mitt lilla mosterhjärta väldigt mycket idag! Han sa nämligen mitt namn. Eller i alla fall "Aa-aa", vilket är ett stooort framsteg. Han lyckades även få ur sig något i stil med Jonte som lät typ "Åh-eh". Vi finns! Vi finns i hans värld!!!

Måste bara ses...

Frågan är inte vad omständigheterna gör med dig, utan vad du gör med omständigheterna.