Kära dagbok

Idag beundrar jag alla de starka människor som spelar golf, trots detta kalla och blåsiga väder. Jag är tacksam att det är en del folk på banan, det ger mig arbetsuppgifter och jag känner att jag förtjänar den lön jag får. Men ändå, såhär emellan mötena med trevliga golfspelare kan jag lika väl passa på att skriva av mej lite.

Igår överraskade Jonathan med att komma hit till jobbet precis innan jag slutade. Jag vart jätteglad och presenterade stolt min kärlek för Jenny. Det är svårt att överraska mej eftersom jag är så nyfiken, men jag övar och inser mer och mer hur mycket jag verkligen uppskattar överraskningar. När jag tänker tillbaka så tror jag att den mest lyckade överraskningen var när jag fyllde 18 år. Jag hade haft en sån bra dag med massa överaskningar redan och var supernöjd mot slutet av dagen. Det hade vart FinallyLördag samma dag och jag var bara lycklig. Jonathan och Johanna ville hitta på nåt litet, typ käka pizza eller nåt efteråt, och jag va på. Men de skulle bara "skjutsa hem hennes lillasyster först". Sen drar Johanna till Lången, och jag tror bara att hon va lite småbusig sådär som hon kan va, inget ovanligt. När vi kommer fram ser jag att det är massa folk ute på bryggan, inte ens då fattar jag. "En massa hippies" tänker jag, tills jag känner igen en bil. Då hade alla kompisar samlats där och tänt ljus över hela bryggan och massa chips och varm choklad. Ja det är sannerligen en kväll att minnas eftersom jag blev så totalt överraskad. En annan chockad överraskning va när Jonathan helt otippat tog körkort en dag, jag trodde verkligen inte på honom, fast han visade bilnyckeln. Ja, det va drygt ett år sen nu. Busigt.

För att tala om något annat så kan jag berätta att jag har sålt helt slut på mössor idag. Sen köper folk ganska mycket golfhandskar med "raingrip", det alla frågar efter är varma vintervantar, men det har jag inga på lager. På något vis säger försäljningen något om det aktuella vädret. Den kommentaren jag får höra mest är "åh vad varmt och skönt du har här inne", och visst har jag det. Med min kopp te (blue fruit) och en nybakad bulle så har jag riktigt mysigt.

Annars då. Jo det är FinallyLördag idag. Det kommer bli så bra. Kan du, så kom! Nu ska jag göra lite nytta och sortera lite papper. Ha en trevlig blåsdag.


/ Anna

vem ringer?

Klockan är strax efter halv nio. En av de som lyckats gå ganska långt i idol har precis börjat sjunga sitt bidrag för kvällen. Jag känner igen låten, och inte bara det, jag kan den innan och utan. Precis när jag ska till att kommentera något angående hennes röst ringer telefonen. Vem ringer mitt under ett framträdande i idol? Kollar inte alla på idol? "David" står det på displayen. Undra vad min bror vill mej, och åter igen, MITT under idol!

-Hallå...
-Hej Anna, kollar du på idol?
-Eh.. ja! Gör ni?
-Hör du vilken låt det är?
-Ja! Såklart
-Det är ju våran låt!
-Åh... ja det är det!
-Fast vi skulle gjort det mycket bättre.
-Ja, verkligen. Ska vi va med i idol?
-Ja, du och jag!

Jag uppskattar verkligen min bror. Tänk vad ett litet telefonsamtal kan göra. Det va våran låt, som vi jämt sjunger. Tack för att du ringde och sa det!





Imorgon är det fredag. Det betyder först jobb. Och sen mera jobb, i form av ett genrep! Det är jättekul med FL igen. Jag tror det kommer bli en kväll att minnas. Fredag betyder också att Jonathan kommer hem, äntligen. Har saknat honom mycket denna veckan. Nu ska jag gå och städa och öva lite repliker. Gonatt

gonatt

tystnad, men i mitt huvud ljuder den där sången vi övat på hela kvällen. jag älskar verkligen att sjunga.



imorgon kommer mamma och pappa hem. det ska bli kul med lite folk i huset igen, har vart tomt ett tag nu. jag saknar dem.

jag saknar Jonathan också. Speciellt på tisdagar, nej, speciellt hela tiden och jämt.

Sen vill jag säga ett stooooort grattis till min underbara brorson Max på ettårsdagen! Puss / faster

gonatt

frukost

en månad

Helgen var intensiv, men fantastiskt rolig. Överaskningsfest för Emil, Teensnight premiär, jobba och servera på bröllop. I söndags hade vi en fantastisk familjegudstjänst och sen bar det av till Uppsala. Det va kul att hälsa på Jonathans släkt och min bror, svägerska och underbara Max. Idag drar jag västerut och överaskar Caroline i Göteborg!


Idag är det en månad sen jag och Jonathan blev tillsammans! Tack Gud för att du gav mej honom! Puss älskling!

Det är ganska kallt

Bredvid mig står en tom kopp, mitt te har jag för länge sedan druckit upp. Nu är det kallt igen. Men hösten är mysig, nu får jag använda alla mina halsdukar och sjalar igen. Höstjacka, höstskor och kanske vantar? Morgonen och förmiddagen har gått åt till att: sova, be och umgås med Han, den allsmäktige och min bästa vän, finjustera CV, maila och skriva ut CV och njuta av de ljuva tonerna från en nyinköpt lovsångsskiva. När jag inte tänker på något annat så tänker jag på min Jonathan, som jag alltid saknar när han är borta. Jag skrattar när jag tänker på hans norgehistoria som han kom på alldeles själv igår kväll. Men om någon vill höra den är det nog bäst att han får berätta den, det blir liksom mest känsla då. Sen har jag varit i Spanien förståss. Det är verkligen värt att nämna eftersom det var en resa väl värd att minnas. Sju fina dagar med mycket sol och värme och många skratt. Jag uppskattar de tre härliga människor jag fick tillbringa en vecka med. Min mamma, Madelene och Carin är underbara! Bilderna är, som ni säkert ser, från södern.


Iadg vill jag också önska lycka till åt Carro som igår började på Universitetet i Göteborg! Allt kommer gå jättebra!


Nu ska jag ringa Amanda, värma mej i en ullkofta och slänga i en tvätt... och såklart när jag inte gör nåt annat, tänka ännu mer på min Jonathan, som jag alltid saknar.


Fantastiska sandslott. Jag och Madelene. Armband. Härlig strand. Jag och mamma.Vårat hus. Bad i soluppgången. Vackra Madelene.