onsdag 21 maj 2008

om skor, väntan och scones

Gud är en god Gud. Det finns inget rum för tvivel. Det är en trygghet att ha att göra med en sådan God Far, en Allsmäktig Gud som vet vad jag behöver bättre än jag själv. Skor, Han vet att jag gillar skor och han gav mig ett arbete. Han vet också vad jag behöver lära mej. Och om jag lär mig, jo tack, det är genom livets alla skiften, omständigheter och motgångar som man blir stark. Det är genom tider av ovisshet som man verkligen lär sig att förtrösta, och det är i de perioder av livet då allt verkar vara en dimma som man faktisk lär sig att se som allra bäst.

Att vänta. Att förvänta och vad man gör av det oväntade. Att vila i väntan och att arbeta under väntan. Att kanske sluta vänta, eller börja vänta. Vänta nu...

Fick en trevlig frukost med Johanna. Eller, jag gjorde en trevlig frukost till mej och Johanna. Scones är gott och särskilt i en god väns sällskap. Brämhults juice får en en gång högsta betyg och Johannas lägenhet är trevlig, och jag sover gott där.


Imorgon kommer min Jonathan hem. Jag längtar redan. Men först är det en spännande körfest som ska genomföras. Det blir roligt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar