Vart tog du vägen?

Hösten som försvann. Det är lustigt det där. Den här hösten har jag varit med om oerhört mycket saker som gjort starka intryck på mig. Vi har haft flera underbara konferenser i församlingen där Gud verkligen har talat. Vi har rest till Israel, som verkligen satte ett stort avtryck i mitt hjärta. För två veckor sedan genomförde vi ännu ett fantastiskt Finally Livin' där många människor fick höra om Jesus. Och nu... nästa vecka är det äntligen dags för Julspel. Men trots att jag varit med om så mycket känns det som om hösten bara försvann i ett andetag. Men det vackra vinterlandskapet utanför och stjärnan som lyser i fönstret vittnar om att det redan är andra advent.

Igår kväll hade vi den sista stora julspelsövningen innan musiker och kör är med. Jag slås varje år av hur roligt det är att vara med. Det är så fantastiskt duktiga skådisar, i alla åldrar. För många är det första gången de spelar i julspelet och de gör det verkligen galant!! Karin är så duktig på att styra upp alla övningar och på att få oss att ge det där lilla extra. För att inte tala om alla kulissarbetare som också var med igår! Vilket jobb de gör! Nästa vecka övar vi med smink och kläder också, vilket gör det hela ännu mer levande. Åh, jag ser verkligen fram emot årets julspel lite extra! Det är roligt att morbror och moster från Göteborg kommer också, ni är varmt välkomna!!

Det är runt tolv år sedan jag var med det första julspelet. Jag var tio år tror jag och var med i barnkören. Min storebror spelade Josef och ingen kunde vara stoltare än jag. Övningarna och föreställningarna var alltid så spännande.... det var som att det låg ett skimmer av förväntan och spänning över varje tillfälle. Idag har julspelet utvecklats enormt mycket med nya scener och sånger som verkligen lyfter fram julevangeliet på ett ärligt och levande sätt. Sedan ganska många år tillbaka har jag också fått förmånen att ha en roll i julspelet. Och det är lustigt... men varje år vid den här tiden så kommer den där speciella känslan tillbaka. Jag tröttnar aldrig! Alla skådespelare, kulissarbetarna, kören och musikerna. Spänningen bakom scen, skratten i sminkrummet, fikat innan vi ber och lägger föreställningen i Guds händer. Och sen, det bästa av allt! Att få stå där på scen och äntligen känna publikens närvaro, att få sjunga ut evangeliet om Jesus Kristus, och sedan träffa allt folk i cafeterian efteråt. Nästa vecka är det dags... och jag ska njuta av varje sekund.