I livets alla skiften

Nu skriver jag första gången som Fru Karlsson. När jag sätter fingrarna på tangetbordet så känns det inte mycket annorlunda, men för att svara på frågan som så många ställer så känns det bra. Men det spelar inte så stor roll hur det känns har jag upptäckt, frågan är hur det är.

Foto: David Syrenquist

Såhär är det. Den tjugotredje maj sa va Ja till varandra inför Gud och inför vår släkt och alla vänner. Vi hade en fantastisk dag och särskilt vigseln sitter fast på näthinnan som en obeskrivlig stund. Vår familj, släkt och vänner gjorde sedan resten av dagen till något som var långt över förväntan på alla områden. Tack!

Såhär är det. Jag älskar att vara fru, jag älskar min man och jag ser fram emot ett liv fyllt av, ja, livets alla skiften. För livet är inte en bröllopsdag, livet är inte en smekmånad, livet är definitivt inte "glass och gröna skogar" (som min älskade make säger), nej livet är varje dag och visst finns det plats för både glass, bröllopsdagar och gröna skogar.

Nu är verkligen sommaren här som vi fick njuta lite i förtur av på Kreta. Men jag älskar Sverige på sommaren! Det finns inget mer somrigt än långa ljusa varma kvällar med en bra bok, en underbar make, massa vänner eller familjen, som igår.

Kreta var underbart

Soluppgång från vår terass på hotellet

Vi har redan fått många av dessa sköna kvällar. Jag ser fram emot fler. Nej nu ska jag inte slösa bort dagen med att sitta framför datorn... ut med mig och njut av den Svenska underbara sommaren!

Fler bilder från bröllopet kommer!

nystart

Min mamma bad mig uppdatera. Det har jag velat göra länge, men det har liksom inte riktigt blivit, som ni märkt. En intensiv vår, ja den mest intensiva hittills, ligger bakom mig och till det finns många anledningar. Jag pluggar Historia A som var mer krävande än jag trodde, men samtidigt väldigt intressant! Jag planerar ett bröllop, som faktiskt äger rum om FEM dagar. Jag försöker spendera tid med min blivande man, min familj och mina vänner. Jag är mycket engagerad i min underbara församling vilket tar mycket tid, men jag ger så gärna min tid dit, för det är fantastiskt roligt!

Däför, mina kära läsare, om ni nu finns kvar... har inte bloggen fått min första prioritet! Men jag hoppas på mer, jag vill skriva och inte minst lägga upp fina bilder och börja fota lite mer igen... det har jag saknat.

Som sagt. Om fem, kära nån, dagar är jag Fru Karlsson. Jag längtar verkligen nu, det är så nära! Just nu har jag flyttat hem till mina föräldrar för att bo här sista veckan, Jonte intar därmed lägenheten med herrdofter och rakapparater i badrumsskåpet... ja, hjälp... det där badrumsskåpet det måste styras upp om vi båda ska få plats med alla våra saker! Garderoberna är ett annat sånt där härligt dilemma som måste tas tag i, vi har lite för mycket kläder! (Vilket underbart problem egentligen, Tack Gud för dina välsignelser)

Igår ägde min MÖHIPPA rum! Galet kul var det! Det var så långt över min förväntan roligt, mysigt och fantastiskt uppmuntrande! Tänk att en möhippa inte behöver vara förnedrande, utan bara kan vara rolig, mysig och uppmuntrande! Men självklart fick jag mej riktiga utmaningar till uppdrag... ojojoj...

Nu måste jag sova, förkylningen sitter i och måste bort nu! Vi hörs snart igen!

Bild från Berlin där jag och pappa spenderade en dag i mars

När ljuset bryter fram

Det har varit molnigt i några dagar nu. Men igår, under min morgonpromenad, så bröt äntligen ljuset fram. Solen träffade mitt ansikte och välkomnades hjärtligt av mina vinterdunkla ögon. Ljuset. Det händer något med mig då. Man får liksom perspektiv, vidgade vyer och hopp.

Vad är väl vackrare än soluppgången en riktigt kall vinterdag?

Men ljuset avslöjar också. När solen lyser på mina fönster syns all smuts. Ljuset uppenbarar. Ljuset är sådär ljuvligt härligt glatt. Men också sådär jobbigt avslöjande. Våren kommer, med mer ljus än vi sett på hela vintern. Jag längtar, jag behöver ljus.

Ljuset har makt över mörkret. En enda tändsticka får ett nattsvart rum att lysa upp. Gud skapade ljuset när han befallde: varde ljus, över jorden. Hos Honom finns ingen växling mellan mörker och ljus. Jesus sa: Jag är världens ljus.

Det är dags

Äntligen en uppdatering. Jag har haft en underbar jul och nyår. Det har varit mycket familjetid, ja, så mycket att jag inte har ens har hunnit blogga. Jag och Jonathan har hunnit med en hel del bröllopsplanering också, det finns en del att göra på den fronten kan man lugnt säga.

Tänkte visa lite bilder från jul. Tack vill jag säga till hela min underbara familj och släkt och till min blivande underbara familj och släkt. Jag blir så tacksam till Gud när jag inser vad jag har. Ett tack vill jag också säga till alla mina vänner och min underbara församling. Ni anar inte vad ni betyder för mig!

Det smälter

Anledningen till att jag skriver är att jag inte vill plugga. Jag har undvikit det hela dagen. Typsikt.

Det har hunnit bli tredje advent och vår vackra vita vintervärld har både hunnit komma och gå. Det som var så vackert, så fantastiskt fint. Jag och J hann i allafall med en riktigt riktigt lång promenad i det vackra vita. Härligt halt men med en ständigt jagande snöplog i hälarna. Julen kommer ju ändå, trots att det smälter. Därför inhandlades i lördags den första julklappen, och idag den sista. Känner mig nöjd. Nu återstår bara att slå in och rimma (tack Linda för inspirationen).

Teensnight christmas har passerat. Jag och mina kära med-ledare (Esther, Samuel och John) bjöd våra underbara tonåringar på pepparkakstävling och en trerätters middag (bestående av enbart sötsaker). Det var Skumtomte på en bädd av Chips till förrätt. Till varmrätt var det Kladdkakemuffins med Kall Glass. Och till efterrätt - Mandarin toppad med Flamberad Knäck.
Ja, säga vad man vill om det. Men vi hade mysigt.

Spexsplosion har även den kommit och gått. Alltid lika roligt.

Promiselands julspel - yes! Succé varje år. Förstå vad alla vuxna missar och vad alla barn får vara med om! Ja, min kära J var som vanligt Åsna och jag Maria med Joel (Grattis till dej idag) som Josef. Julspelet är liksom ur en Åsnas synvinkel och hysteriskt roligt kan jag upplysa er om som inte sett det.

Ett annat Julspel har också ägt rum. Nämligen Kristet Centers årliga Julspel. Det är verkligen en förmån att få vara med och ge julevangeliet till så många människor som kommer och tittar. Carro och hennes mamma var där (tack för att ni kom) och även mina kära jobbarkompisar och vänner Emelie och Zanetta. Tack Rakel och Sanna för underbara övningar och "bakom-kulissen-stunder".


Ja, dags att plugga då. Jag kan inte förstå att jag hittar undanflykter hela tiden. Men nu måste jag verkligen! Kom igen Anna! You can do it!

den utlovade advensljusstaken

Ja, här är den då. Den hemmagjorda adventsljusstaken. Det tog lite tid, jag som är så ovan att sy. Men det var ganska enkelt ändå. Kom på att om man vill så kan man ju göra bokstäver och skriva lite vad man vill. Kan bli fint.

Har börjat en ny delkurs nu. Vi sysslar med argumentationsanalys, om det inte säger dig något så behöver du inte skämmas, det är nog ingen allmänbildning direkt. Det är filosofiskt, invecklat och svårt. Men ganska kul när man väl börjar förstå. Väldigt förenklat kan man säga att vi analyserar, genom filosofiska metoder, om argument är hållbara och relevanta för tesen som har ställts. Detta för vi genom proargument, contraargument och premisser. Ja, som sagt, filosofiskt och invecklat. Men kan vara till nytta om man ska granska vetenskapliga uppsatser, opponera eller själv skriva en argumenterande text som man vill ska vara hållbar. I morgon skulle vi börja med "semantik" också något filosofiskt... det blir spännande att se vad det kan vara.

Den här veckan blir det fyra dagars fest för mig, lika mycket som ett somaliskt bröllop! Först ut är personal- och ledarfest på Västanås. Det ska bli jätteroligt! Sen på fredag har vi Teensnets julfest, på lördag är det ungdomarnas julfest med SPEXSPLOSION och på söndag är det Promiselands julfest. Det är så mysigt nu i juletid med alla fester, julbord och sist men inte minst Julspelet! Jag älskar julen och vintern! Bara det kunde snöa lite mer!

Jag har just bakat en ny sats med saffransskorpor, och två stora satser med knäck! Nu börjar det kännas som jul på riktigt!

tjuvstart

Jag tjuvstartade lite, trots att Jonathan tydligt understryker att det inte är dags förrän på söndag. Jag plockade ihop lite av det jag hade hemma och känner mig inte riktigt färdig med julpyntandet än för jag har en riktigt bra idé på en hemmagjord adventsljusstake. Men håll till godo, här får ni lite smakprov på min ihopplockade julpyntning så lovar jag bilder på min egendesignade adventsljustake inom en snar framtid.

Jobbade på Zanetta idag. Jobbar imorgon och i övermorgon. Imorrn blir det julfixande i butiken och kanske lite snickrande på våran spännande julskyltning som ska fram på söndag. Vi är med i "bästa julskyltningen" tävlingen så kom gärna förbi och rösta på oss! På söndag bjuder vi på glögg och pepparkakor! (Men jag kommer dock inte vara där då)

Nu ska jag ringa min kära som jobbade sen-sent idag och sen ska jag sova gott!

Något om snö

Vitt vitt vitt. Det är vackert, kallt, gnistrande och mjukt.

Ja det är på den här delen av hösten som man förstår varför man bor i Sverige. I mitten av oktober, när regnet aldrig verkar ta slut och det bara är mörkt mörkt mörkt, ja då undrar man faktikst vad man gör här. Men sen när den här förtrollande vackra vita massa når marken, ja då vet man. Det händer något, med ljuset. Jag älskar ljuset. Jag älskar stjärnorna på den mörka himlen, de vittnar om ljuspunkten mitt i en mörk värld. Jag älskar när solens ljus bryter genom den mörka vintermorgonen och målar upp färger som jag inte ens visste fanns. Jag älskar snön som faller på den kalla mörka asfalten.

Ljuset segrar alltid. Det mörka måste försvinna när ljuset kommer. Det måste finnas en tanke med det. Det måste vara så att Gud försöker säga oss alla något. Hela nauren vittnar faktiskt om det.