Ja, eller snarare åtta till fem. Jag praktiserar ju den här terminen och är därmed helt plötsligt heltidsarbetande. Nog för att jag studerat på heltid tidigare också... men ni som pluggat eller pluggar vet att det har en tendens att bli ett helt annat upplägg än en vanlig 40-timmarsvecka.
Hur som helst. Jag tänkte bara skriva ett inlägg och förklara lite vad jag sysslar med på dagarna. Jag praktiserar på Länsarvet. Det är en avdelning inom Örebro Läns Museum som sysslar med kulturmiljö och samlingar. När jag tänkte på arbetsplats så var min önskan att få vara på ett ställe där jag skulle kunna kombinera mitt intresse för historia och kulturmiljö med mitt andra stora intresse: att skriva! Gud är så god och det känns verkligen som den här platsen är skräddarsydd efter just det jag önskade mig.
Jag har fått ett eget kontor och där sitter jag de flesta dagar och jobbar med något projekt eller uppdrag som pågår just nu på muséet. Bland annat har jag hjälpt en tjej med att skriva ut intervjuer ordagrant på datorn som hon gjort i en undersökning. Förra veckan fick jag hjälpa en av byggnadsantikvarierna att skriva historiken kring fyra kyrkor i länet som de hade inventerat i somras. Imorgon ska jag få följa med henne ut till en kyrka som de eventuellt ska inventera i sommar och kika på omfattningen av arbetet.
När jag inte sitter på kontoret så får jag följa med på olika möten angående projekt som är på gång. Det är verkligen lärorikt och fantastiskt roligt. Där får man vara med och följa arbetet från idé till färdig utställning. Eller tankar på hur man ska göra historia och kultur levande och tillgängligt för barn. Det är mycket kreativt tänkande, vilket verkligen passar mig. Det som är extra roligt är att jag räknas som en i gänget och de ger mig ansvar. Det känns som en riktigt bra träning inför arbetslivet... även om jag kanske inte kommer jobba exakt med detta.
Något som verkligen har slagit mig när jag började jobba såhär, det är vad otroligt mycket erfarenheter jag har fått med mig från min församling. Alla Finaly Livin'-planeringar, alla läger man varit med och planerat och bara det att man fått tillfälle att stå inför folk och prata. Att man fått lära sig att tänka kritiskt, utvärdera och samarbeta med andra. Att man fått förtroenden och ansvar... och feedback tillbaka. Vilken otrolig resurs!! Jag hade nog inte känt mig så trygg och frimodig att ta på mig ansvar och våga göra min röst hörd på min praktikplats om jag inte hade fått med mig det tidigare i livet! Jag har också hela tiden fått uppmuntran och stöd från min familj och församling att satsa på skrivandet och de här bitarna. Tänk vad beroende man är av människor runtomkring sig... och jag är glad att vara beroende av andra. Ensam är sannerligen inte stark...
Tack till alla er som alltid peppar och uppmuntrar!
Love
Ps. På tal om gamla kyrkor, här kommer ett par bilder från Nora Kyrka som jag och Jonathan gifte oss i. Vacker interiör med det gröna och rostfärgade och hur ljuset faller på. Foto: Linus Hugosson
