söndag 26 november 2006

tomt


"aj" skrek hon. men ingen hörde. "aj" igen, tystnad. tankarna tumlade runt inuti, det gjorde nog inte så ont ändå. hon tänkte tanken som hon så ofta tänker, jag är bara larvig. bara känslig. men om det faktiskt gör ont då? men hon borde inte ha ont. hon får inte. inte hon. okey, det va nog inget då.

vaknade lördag morgon av att en av de killar jag beundrar mest i hela världen kom in och spelade en westlifelåt på min ostämda gitarr. "frukosten är färdig". flashbacks till tiden då jag var yngre. då du var yngre. men samma storebror. men med en underbar fru och sötaste sonen. kan inte bli bättre. tack för helgen.
storasyster och daniel kom också. hade verkligen velat vara hemma mer denna helg. vad gör man när man vill vara på två platser samtidigt?

hon hittade sig själv, på marken. och nu visste hon att det gjorde ont på riktigt. hon visste inte riktigt varför. men en del började hon se. tårarna blandades med regnet. frågan ekade i hennes tomma huvud. "vart finns Du i allt detta?" hon skämdes, försökte gömma sig för stjärnorna som såg ner på henne. men det gick inte. Han är i stjärnorna. hon slutade gömma sig, och såg istället suddigt genom de tårfyllda ögonen upp på stjärnorna som är ett av Hans vackraste verk. "jag vill att Du ska vara i allt detta". hon insåg att allt hon gjorde, allt hon kämpade för, allt alla omkring henne höll på med, är så meningslöst om det bara är en yta. om ytan är finpolerad, men inte Han finns i allt. hon skrämdes av tanken att allt, precis allt, kunde bli just en yta. frågan fortsatte att eka i hennes huvud, som nu började fyllas med en bön. "Vart finns Du i allt detta? Du måste finnas i allt, jag vill inte andas utan att Du andas igenom mig" så drog hon ett djupt andetag och kände att Han andades med henne. kanske är det värt att kastas hjälplös på marken för att inse, att man aldrig kan vara nåt i sig själv. ingenting utan Honom. om man känner sig tom, så borde man inte vara fylld. min tomhet blev en bön, förlåt att jag inte fyllt på med Dig i allt detta. Du Gud är den enda som kan få mig att känna mig hel.



I bruise easily, so be careful when you handle me.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar