första advent

minnen

I hope it snows this week, cause there is no flake on your cheek that could make this christmas so beautiful.
Nu längtar jag tokmycket efter den underbara vita massa som bringar världen en sån stor lycka!

Behöver Dig för att möta en ny morgondag.

Att det blir såhär varje år. Jag slutar inte att förvånas, november och december blir månader då man bara springer hit och dit, pluggar allt och inget, träffar alla men ändå ingen. Som om hela världen går in i nån sorts speedad period och sen hittar sig själva sovandes framför kalle anka klockan tre på julafton. Men nej, mina tre veckor innan jul ska inte bli sådana. Jag vill inte det, ta en dag i taget är vad jag ska göra.
Det är inte det att jag inte har nåt att göra, tvärt om. Allt ska göras bara på tre veckor. Och det är inte det att jag har 48h dygn.. även om jag skulle vilja. Nej vetu vad, jag ska minsann inte stressa igenom allt detta och glömma att njuta. Men för att ändå hinna med allt så behöver jag Gud mer än någonsin. Bara i honom kan jag hitta frid och ro.
Sen finns det dom människor, som du som just kommit hem från ännu en helg out of town, som man bara beundrar i dessa tider. Du gör allt, och verkligen allt. Men det bästa är att det kommer visa sig sen, den som sår får skörda.
Tänker på alla hjältar överallt, som kämpar på i sina liv, utan att kräva uppskattning eller bekräftelse. Det finns folk överallt som bidrar till denna underbara värld.

Och nu behöver jag inspiration till den där rackarns texten.

Du värmer min frusna kind