för-jul

Om några timmar är det julafton, igen. Jag har riktig julstämmning nu och ser fram emot en fantastisk helg med famlijen(nästan hela) och släkten. Den enda jag kommer sakna alldeles för mycket är min underbara svägerska Emy, eftersom hon jobbar när David och MAx kommer på annandagen, jag säger därför God Jul särskilt till dej!KRAM!

Men redan igår och idag tjuvstartade julen lite. Igår hade jag och Jonathan en underbart julig dag. Han hade rimlexikon och julklappar med sig i högsta hugg och det resulterade i en rimstuga. Vi(eller mest jag eftersom han somnade efter en stund) gjorde en gudomligt god pepparkaks och chokladkola och åt skinkmacka. Sen kom våra underbara vänner Oskar och Miriam förbi. Vi hade så mysigt med julfika och sunes jul.

Idag hälsade Carro på (välkommen hem:)) och vi åkte runt och önskade God Jul till Amanda och Madde. Det var roligt att träffa alla igen!

Mormor och morfar är här och snart snubblar min morbror med familj in här i huset. Då är kalaset igång och det är jul i Karlqvists hus.

helgen i bilder (och det blev visst ord också...)

Efter tusen "hej då", hundra "vi ses ju snart", femtio "ha en underbar vecka nu" och tio "kör försiktigt" såg jag den röda golfen lämna min uppfart ännu en gång, bara en kvart senare än vad du hade tänkt (rekord!). Även om detta farväl inte var lika tårdrypande som förra (ibland är jag mer känslig) så blir det alltid lika tomt, och tyst. Men jag tog tag i mig själv och bakade några plåtar pepparkakor. Så nu sitter jag här, med uppkavlade ärmar, rödvit-randigt förkläde, luktandes på en gudmlig doft av pepparkakor. Och på tal om sista-plåten-pepparkakor-för-det-här-året-grejer så har just julspelen avslutats. Det har vart härliga dagar fyllda med mycket smink, sköna kläder, sång och ferrari. Och självklart glädjen, förmånen att få berätta om Jesus för alla de människor som sett årets julspel. Två fullsatta föreställningar och massvis med nya ansikten.



I Fredags åkte jag och Jonathan till Kilsbergen för att njuta av den härliga naturen. Och vilken dag det blev! Till Crista, Johanna och alla andra som älskar vintern men tycker att vi ser för lite av den just nu, ta en tripp till Ånnaboda, rimfrosten var såå vacker och det var riktig vinterkänsla. Jag och min trogna mobilkamera dokumenterade lite av dagen.


Frost i muschen

fyra månader och en dag

Det har gått fyra månader och en dag sen du frågade mig om jag ville bli din. Fyra månader och en dag sen vi tog den där bilden. Inte en sekund har jag ångrat att jag sa ja.


För övrigt så är repetitionerna igång inför julspelet. Det är kul, riktigt kul. Alla är så duktiga och jag är så glad att jag får sjunga duett detta året, och med vackra Christina dessutom! Hon är så duktig. Sen vill jag ha tillbaks vintern, det va inte längesen det såg ut sådär utanför mitt hus.

lagom till jul

Nu är det söndagkväll igen, och jag försöker komma på, ett nytt sätt att säga Hej Då.

Lagom till andra advent så börjar det lukta jul här hemma. Pepparkaksdegen är gjord och lussebullarnas gula färg pryder vårt kök. Idag åt jag Julens första julbord. Det är lustigt, för jag brukar vanligtvis bara äta ett julbord per år, och möjligtvis några rester dagarna efteråt. Men i år var det dags att bryta traditionerna, och jag bröt verkligen mina traditioner vad det gäller julbord!

På Karlslunds Herrgård serverades ca 200 rätter under våran sittning (jag åt verkligen inte av alla 200). Jag, som ALDRIG äter sill på ett julbord, började den stora middagen med just en silltallrik! Det var sill och potatis, rökt makrill, gravad lax och hovmästarsås, som fyllde min första tallrik. Ni som känner mej vet att det är STORT för mej att äta sill. Men idag när jag närmade mig det som jag vanligtvis snabbt rusar förbi så vart jag sugen på sill, riktigt sugen. Jag tog några bitar, åt, och tro det eller ej, det var utsökt! Idag var det bara dags helt enkelt, antar att det där med tider och stunder i livet uppenbarades för mig ännu en gång. Jag ska inte beskriva alla utsökta och även konstiga rätter vi åt, men gott var det! Och jag vart alldeles lagom mätt, sådär ljuvligt nöjd. Vi fick en trevlig stund på denna vackra herrgård, jag, min Jonathan, mamma och pappa.

Jag blir så tacksam, tacksam till den Gud jag tjänar, att han alltid visar sig trofast. Han har sett mina tårar och torkat bort dem, han ger mig så mycket kärlek dag för dag. Det finns saker, och kommer alltid finnas saker som jag inte förstår, men tack vare Hans nåd så vet jag allt jag behöver veta.

Ellen Johnsson Serleaf m.m.

Det var ett tag sen. Jag har fått jobb, i överflöd, och det förklarar saken! Måste först bara säga ett enormt tack till Gud som har gett mig ett jobb och han ger alltid i överflöd.




På nyheterna i måndags öppnades mina ögon för en människa på denna jorden som jag aldrig ens hört om. Det faktum att hon, för det är en kvinna, är obekant för mig gör mig en smula upprörd. Hon är minst sagt värd att omnämnas och, enligt min mening, ta till föredöme. Därför tänker jag dra mitt strå till stacken och skriva lite om henne, om det som jag hann uppfatta under dessa få minuter av ett nyhetsrepotage. Kanske vet alla andra vem hon är, men jag har missat Liberias, och Afrikas förste kvinnliga president, Ellen Johnsson Serleaf. Hon är närmare 70 år och valdes till president i Liberia november 2005. Det finns säkert mycket att säga om hennes bakgrund och väg till dennna position o.s.v. Men det som fångade min uppmärksamhet var hennes inställning till att förändra det land hon är president i. I repotaget framgick det att Libera har ca 80% arbetslöshet, inga fungerande vägar eller vatten och korruption. I intervjun uttryckte Ellen Johnsson Serleaf att i hennes land är det svårt att ha en prioriteringslista, ALLT är egentligen högsta prioritet. Men små steg i taget, precis som den väg som fört henne dit hon är, kommer kunna förändra. Till sist fick hon frågan vad det är som driver henne, varför hon orkar fortsätta att gå upp varje morgon och försöka förändra ett sånt, egentligen hopplöst, land. "Drömmen om att Liberia kan vända och bli ett blomstrande land som kan bli ett föredöme för andra länder, det är det som driver mig".
Detta är värt att fundera kring, och värt att lyssna till. Om hon kan ha drivkraft att vilja förändra en sådan omöjlig situation, då kan vi förändra våran vardag och det som verkar omöjligt omkring oss. Och jag vet i alla fall vart jag hämtar min styrka att orka vidare.

Annars då, det är onsdag och jag ska jobba idag. Jag är väldigt lycklig för något som hände i söndags kväll och jag saknar min prins som just nu befinner sig i ett köpcentrum i Södertälje, olyckligtvis shoppar han inte, men tjänar ihop det man kan shoppa för kanske ;) Ikväll är det julspelsövning UTAN manus! Damdamdamdamdam

Love is beautiful, and so are you!

vinterdäck

Vi bytte till vinterdäck. Som ni ser (observera kepsarna) bytte jag på min ferarri och pappa på sin saab. Jag vart alldeles svart om händerna, det va längesen jag va så smutsig. En till grej jag har kommit på är att jag önskar mej en kamera i julklapp, är trött på att publicera dåliga bilder. Men här är bildbevis anyway.

Jonathan är i Örebro om 3 h och 19 min... cirka. Weehu!

Tidigt om morgonen söker jag Dig

Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt
snart de dyrbara tillfällen fly
Efter vår kommer höst, och på dag följer natt
då kan hända ej morgon skall gry
O, var flitig att så, medan ännu är tid
att din skörd måtte mogna i frid

Gör det lilla du kan, och se icke därpå
att så ringa, så litet det är
Ty hur skulle du då, väl med lust kunna gå
dit din Mästare sänder dig här?
Är det uppdrag du fått än så ringa i sig
o, var nöjd att Han gav det åt dig

Gör det lilla du kan, lägg ditt hjärta däri
gör det allt för din Frälsare blott
Och var viss att Han skall icke döma som vi
blir det fråga om stort eller smått
Se, Han själv gör ju allt, vad betyder det då
om Han ställt dig i led med de små?

Gör det lilla du kan, och besinna, att Gud
hos oss alla blott trohet vill se
O så gläds att få gå som Hans ringaste bud
och att själv Han all hjälp dig vill ge
O vad fröjd, om en dag Han ock säger till dig:
vad du gjorde, det gjorde du mig.


Lina Sandell har gjort så många talande och vackra psalmer. De beskriver ett verkligt liv med Gud. Ett liv i glädje och sorg, frid och kamp, ett liv med Gud i vardagen. Jag vill leva så. Öppet, ärligt och helhjärtat för Gud. Helgen har uppmuntrat och framför allt utamanat mig i just detta.


Madelene var här idag. Jag tackar Gud för att jag har henne, vi fick värdefulla samtal och en härlig dag tillsammans. Tack Madelene, och tack Gud.


Just nu saknar jag Jonathan mycket. Jag saknar att vinna över dig i Yatzy och att få trösta dej efter förlusten. Jag saknar att rocka loss till en skön låt i din bil och alla våra sånglektioner. Jag saknar våra promenader fyllda med samtal om allt och inget. Jag saknar dina svar på mina inte alltid så lätta frågor. Men du kommer ju hem igen, och då saknar jag dig inte mer. Tack och åter tack Gud för min prins.


Till sist måste jag lägga till att vi hittat 007 och 008... och jag tror jag vet vart det finns en 009.

God Natt

Platespotting

En helt vanlig dag när jag och Jonathan och min mamma satt i bilen fick vi plötsligt syn på en regestreringsskylt med nummret 001 framför oss. Det hade nyss varit FL så alla tänkte vi på platespotting. När det där händer, att en bil står framför en med 001 då liksom måste man bara börja platespotta. (För er som inte vet vad platespotting är så innebär det att man ska hitta nummerskyltar i rätt följd 001-002-003 o.s.v. upp till 999) Detta fick då mig och Jonathan att börja platespotta. Ganska ofta glömmer vi att vi gör det, men då och då när vi kommer på det så händer det att vi hittar några skyltar. Igår och idag har vait extra turliga dagar för oss. Igår fick jag ett mess att Jonte hittat 003 i Skåne (eftersom han jobbar där denna vecka) och bara några minuter senare ser jag 004 när jag är på väg in till stan. Idag såg jag 005 på coop-parkeringen men innan jag han berätta det för honom får jag ett mess om att han har hittat 005 och 006 idag nere i Skåne! (Jag hittar bara fler och fler fördelar med att vara två :D) Detta innbär alltså, mina damer och herrar, att vi nu är på jakt efter 007! Detta är ju ett speciellt nummer för mej så det blir nog att fira när vi hittar det! Vi har dock en konkurrent, Oskar råkade också få syn på 001 en dag och beklagade sig över att han nu måste börja ta upp kampen mot oss. Han ligger på 002 (om det inte hänt nåt idag) och är säkert inte glad över våra framgångar denna vecka. Jag återkommer när vi hittar 007!


Snart ska jag på FL planering! Weehu!

dimma

Allting skiftar i en vitgrå nyans idag. Det har varit dimma i flera dagar nu. Men det är så otroligt vackert!


Som tidigare nämnt har jag tillbringat denna vecka i Uppsala. Nu är jag hemma och jag saknar redan att bli väckt tidigt av den sötaste ungen i världen.

Jag älskar att åka bil och då speciellt med min Jonathan i hans Andy. Vi hade en mysig resa hem igår med lite äventyr såklart. Denna gången bestod det i att besöka invigningen av MediaMarkt i Västerås. Tur för oss att de hade öppet till 22.00 annars hade det inte blivit av. Vi skulle leta LCD-tv till hans familj men den vi hittade till ett bra pris var såklart slut på lagret. Men jag måste säga att jag gillar MediaMarkt, ett väldigt brett sortiment med grymt duktiga säljare och bra priser! Sex smultron av sju till MediaMarkt, de hade fått ett till om de hade haft TVn på lager! Det roligaste med det hela var när vi var på väg mot parkeringen till MediaMarkt och vi blir stoppade (på ett övergångsställe!) av någon som delar ut reklam och flygblad, det va el-giganten som hade skickat ut små spioner och försökte få oss att åka dit istället. De hade nån hundralapp billigare på en TV. Vi skrattade åt det hela och sen blev jag lite upprörd och höll en predikan om hur hemskt det är att männiksor är så beroende av att konsumera o.s.v. Jonathan var mest tyst. Sen gick vi in på MediaMarkt och... ja konsumerade vi också. Ironiskt nog.


Men jag tackar Gud för den fina veckan han gav mig. Det var så bra på många sätt. Gud vet vad som behövs i olika tider och vad som behöver slipas på. Jag är så faschinerad (stavas det så?) över att han ALLTID lyckas lära mig något, varje dag. Han lyckas alltid få mig att vilja kämpa vidare och lära känna honom och mina medmänniskor ännu mer. Tack David och Emy för att ni stått ut med mig en vecka och funnits där hela tiden. Tack Max för att du ger såå mycket glädje. Och tack Jonathan för att du orkar med mig och ger mig så mycket kärlek. Tack Mamma och Pappa för att jag alltid får ett varmt välkomnande när jag kommer hem. Älskar er alla!










Måste bara visa den här stört fula bilden på mig och min ja... prins! (från familjegudstjänsten)

Faster

Min helg har varit fullspäckad men väldigt rolig. I fredags hade vi en mysig tjejkväll med trerätters middag. Grymt gott! Sen bar det av till Gerdins för att säga grattis till två pojkar som fyllt myndig! Vi spelade lite Alias och Jonathan och jag vann nästan, men det var nog bäst för oss alla att Miriam och Johanna fick vinna trots allt!

Lördagen vart en mycket lyckad dag! Den började tidigt med frukost hos Miriam och sedan bar det iväg på äventyr. Fyra förväntansfulla vänner klev in i Jonathans röda golf och satte sig tillrätta. Stopp nummer ett gjordes mitt ute i skogen något ställe som kalldes Stora Sundby, det va en snubbe som skulle slå värdsrekord i att fälla skog så det kunde vi inte missa. Som ni antagligen förstår var Oskar med i bilen, och tur va väl det, annars hade vi nog missat denna once-upon-a-life-time-experience ute i skogen. Nästa anhalt var Västerås och denna gången hos Oskars moster med familj. Vi skulle överlämna en frysbox med lammkött och i utbyte fick vi kaffe, macka och ett högst nödvändigt toalettbesök. Efter trevliga samtal kring köksbordet drog vi iväg igen mot vårt slutliga mål. Livgardet i Kungsängen var fullt med folk. Vart man än såg var det militärer eller stolta föräldrar. Vi var varken eller. Men det var riktigt kul och intressant at få se vart Jonathan tillbrigat sin tid i lumpen och det var roligt att äntligen få träffa hans gamla lumparkompisar.

Igår var det en väldigt lyckad familjegudstjänst. Det är sann lycka att få presentera att Jesus älskar barnen och alla vuxna som också var där. Att få ge något som man själv fått erfara.

På kvällen åkte Jag och Jonathan än en gång den välkända vägen mot Uppsala. Och nu sitter jag här, i vardagsrummet hos familjen Syrenquist. Jag ska snart följa med Emy och Max på mammagrupp, det ska bli jättemysigt. Jag är så glad över att få vara här denna veckan!

Återkommer om mina äventyr i Uppsala!

Morgonstund har guld i mund

Det knackade på köksdörren och jag hoppade till. Han skrämde mig rejält igår morse. Jag visste ju att han skulle komma, men inte sådär knackandes på köksdörren. Klockan var 07.30 och Anna hade bjudit sin Jonathan på frukost. Det var äggröra och bacon på menyn och självklart kaffe, smörgås och lite god frukt. Efter en mysig stund så var det dags för honom att dra iväg till jobbet (som är i Kumla denna veckan:D)så jag tog mina stavar i handen och gick en timma i skogen. Det var otroligt skönt med massa sol, löv och pensionärer. Bilderna är lite suddiga p.g.a mobilkameran men jag hoppas de kan förmedla den härliga känslan av en höstmorgon.












"...men du, jag ger dig min morgon. Jag ger dig min dag"

dagarna kallnar

löven gulnar
vädret växlar
huden bleknar



jag älskar hösten. jag ska promenera!

Kära dagbok

Idag beundrar jag alla de starka människor som spelar golf, trots detta kalla och blåsiga väder. Jag är tacksam att det är en del folk på banan, det ger mig arbetsuppgifter och jag känner att jag förtjänar den lön jag får. Men ändå, såhär emellan mötena med trevliga golfspelare kan jag lika väl passa på att skriva av mej lite.

Igår överraskade Jonathan med att komma hit till jobbet precis innan jag slutade. Jag vart jätteglad och presenterade stolt min kärlek för Jenny. Det är svårt att överraska mej eftersom jag är så nyfiken, men jag övar och inser mer och mer hur mycket jag verkligen uppskattar överraskningar. När jag tänker tillbaka så tror jag att den mest lyckade överraskningen var när jag fyllde 18 år. Jag hade haft en sån bra dag med massa överaskningar redan och var supernöjd mot slutet av dagen. Det hade vart FinallyLördag samma dag och jag var bara lycklig. Jonathan och Johanna ville hitta på nåt litet, typ käka pizza eller nåt efteråt, och jag va på. Men de skulle bara "skjutsa hem hennes lillasyster först". Sen drar Johanna till Lången, och jag tror bara att hon va lite småbusig sådär som hon kan va, inget ovanligt. När vi kommer fram ser jag att det är massa folk ute på bryggan, inte ens då fattar jag. "En massa hippies" tänker jag, tills jag känner igen en bil. Då hade alla kompisar samlats där och tänt ljus över hela bryggan och massa chips och varm choklad. Ja det är sannerligen en kväll att minnas eftersom jag blev så totalt överraskad. En annan chockad överraskning va när Jonathan helt otippat tog körkort en dag, jag trodde verkligen inte på honom, fast han visade bilnyckeln. Ja, det va drygt ett år sen nu. Busigt.

För att tala om något annat så kan jag berätta att jag har sålt helt slut på mössor idag. Sen köper folk ganska mycket golfhandskar med "raingrip", det alla frågar efter är varma vintervantar, men det har jag inga på lager. På något vis säger försäljningen något om det aktuella vädret. Den kommentaren jag får höra mest är "åh vad varmt och skönt du har här inne", och visst har jag det. Med min kopp te (blue fruit) och en nybakad bulle så har jag riktigt mysigt.

Annars då. Jo det är FinallyLördag idag. Det kommer bli så bra. Kan du, så kom! Nu ska jag göra lite nytta och sortera lite papper. Ha en trevlig blåsdag.


/ Anna

vem ringer?

Klockan är strax efter halv nio. En av de som lyckats gå ganska långt i idol har precis börjat sjunga sitt bidrag för kvällen. Jag känner igen låten, och inte bara det, jag kan den innan och utan. Precis när jag ska till att kommentera något angående hennes röst ringer telefonen. Vem ringer mitt under ett framträdande i idol? Kollar inte alla på idol? "David" står det på displayen. Undra vad min bror vill mej, och åter igen, MITT under idol!

-Hallå...
-Hej Anna, kollar du på idol?
-Eh.. ja! Gör ni?
-Hör du vilken låt det är?
-Ja! Såklart
-Det är ju våran låt!
-Åh... ja det är det!
-Fast vi skulle gjort det mycket bättre.
-Ja, verkligen. Ska vi va med i idol?
-Ja, du och jag!

Jag uppskattar verkligen min bror. Tänk vad ett litet telefonsamtal kan göra. Det va våran låt, som vi jämt sjunger. Tack för att du ringde och sa det!





Imorgon är det fredag. Det betyder först jobb. Och sen mera jobb, i form av ett genrep! Det är jättekul med FL igen. Jag tror det kommer bli en kväll att minnas. Fredag betyder också att Jonathan kommer hem, äntligen. Har saknat honom mycket denna veckan. Nu ska jag gå och städa och öva lite repliker. Gonatt

gonatt

tystnad, men i mitt huvud ljuder den där sången vi övat på hela kvällen. jag älskar verkligen att sjunga.



imorgon kommer mamma och pappa hem. det ska bli kul med lite folk i huset igen, har vart tomt ett tag nu. jag saknar dem.

jag saknar Jonathan också. Speciellt på tisdagar, nej, speciellt hela tiden och jämt.

Sen vill jag säga ett stooooort grattis till min underbara brorson Max på ettårsdagen! Puss / faster

gonatt

frukost

en månad

Helgen var intensiv, men fantastiskt rolig. Överaskningsfest för Emil, Teensnight premiär, jobba och servera på bröllop. I söndags hade vi en fantastisk familjegudstjänst och sen bar det av till Uppsala. Det va kul att hälsa på Jonathans släkt och min bror, svägerska och underbara Max. Idag drar jag västerut och överaskar Caroline i Göteborg!


Idag är det en månad sen jag och Jonathan blev tillsammans! Tack Gud för att du gav mej honom! Puss älskling!

Det är ganska kallt

Bredvid mig står en tom kopp, mitt te har jag för länge sedan druckit upp. Nu är det kallt igen. Men hösten är mysig, nu får jag använda alla mina halsdukar och sjalar igen. Höstjacka, höstskor och kanske vantar? Morgonen och förmiddagen har gått åt till att: sova, be och umgås med Han, den allsmäktige och min bästa vän, finjustera CV, maila och skriva ut CV och njuta av de ljuva tonerna från en nyinköpt lovsångsskiva. När jag inte tänker på något annat så tänker jag på min Jonathan, som jag alltid saknar när han är borta. Jag skrattar när jag tänker på hans norgehistoria som han kom på alldeles själv igår kväll. Men om någon vill höra den är det nog bäst att han får berätta den, det blir liksom mest känsla då. Sen har jag varit i Spanien förståss. Det är verkligen värt att nämna eftersom det var en resa väl värd att minnas. Sju fina dagar med mycket sol och värme och många skratt. Jag uppskattar de tre härliga människor jag fick tillbringa en vecka med. Min mamma, Madelene och Carin är underbara! Bilderna är, som ni säkert ser, från södern.


Iadg vill jag också önska lycka till åt Carro som igår började på Universitetet i Göteborg! Allt kommer gå jättebra!


Nu ska jag ringa Amanda, värma mej i en ullkofta och slänga i en tvätt... och såklart när jag inte gör nåt annat, tänka ännu mer på min Jonathan, som jag alltid saknar.


Fantastiska sandslott. Jag och Madelene. Armband. Härlig strand. Jag och mamma.Vårat hus. Bad i soluppgången. Vackra Madelene.